Hållbarhetsrapport för små företag – exempel och upplägg

Av Amanda Grönlund, Sustinia Consulting · Publicerad 2026-10-31

Måste små företag skriva en hållbarhetsrapport?

Enligt lag: oftast nej. Efter Omnibus I gäller CSRD i huvudsak företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning, med rapportering från räkenskapsår 2027. Exakt hur ändringarna införs i svensk lag är ännu inte klart – kontrollera aktuellt läge hos Bolagsverket eller er revisor.

I praktiken: ofta ja. Levererar ni till storföretag, lämnar anbud i offentliga upphandlingar eller har bankfinansiering kommer frågorna ändå. Då är ett eget, strukturerat dokument billigare än att börja från noll vid varje fråga.

Ett tänkt exempel: verkstaden i Bergslagen

En mekanisk verkstad med 25 anställda. Kunderna är två medelstora maskintillverkare och en offentlig beställare. Verkstaden vill ha ett underlag – inte en certifiering. Deras första hållbarhetsunderlag har fyra avsnitt:

1. Om företaget. En halv sida: verksamhet, antal anställda, omsättning, orter. Det kunderna ändå vill veta först.
2. Miljö. Energiförbrukning per år från el- och värmefakturor, en grov uppskattning av utsläpp från köpt energi och transporter, avfall och hur det tas om hand – och ett stycke om vad som saknas, till exempel uppgifter per leverans.
3. Personal och arbetsmiljö. Antal anställda, nyrekryteringar, sjukfrånvaro, arbetsmiljörutiner och arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering, som arbetsgivare med minst 25 anställda ska dokumentera enligt diskrimineringslagen. Ofta den starkaste delen – mycket görs redan, det saknas bara dokumentation.
4. Styrning och kundkrav. Vem som ansvarar för hållbarhetsfrågorna (ett namn, inte en kommitté), vilka policyer som finns – och en lista över kundernas krav med svar, så att underlaget kan återanvändas.

Totalt nio sidor, och inget kräver nya arbetssätt – det är en sammanställning av det som redan finns, med VSME Basic som mall. Två saker är värda att notera. Verkstaden börjar inte med att räkna utsläpp per produkt – en vanlig fälla där avancerade beräkningar med svagt underlag avslöjas av kundens följdfrågor. Grova, dokumenterade siffror för hela företaget är ett bättre första steg. Och listan över kundkrav i avsnitt fyra är till för nästa år: varje ny kundfråga läggs till, och underlaget växer till en samlad leverantörsdokumentation.

Upplägget i fem steg

1. Välj struktur: VSME Basic. Standarden är fri att använda och anger vilka uppgifter som ingår. Utelämna det som inte är relevant – men skriv varför.
2. Samla uppgifter ni redan har. Fakturor, lönesystem, rutinbeskrivningar. Första året handlar om sammanställning, inte ny datainsamling.
3. Skriv kort och konkret. Siffror för det som går att mäta, beskrivningar för det som inte gör det. ”Vi arbetar för att minska energianvändningen” slår ”klimatpositiva” som inte går att belägga.
4. Lägg till en åtgärdsplan. Tre till fem prioriterade åtgärder med ansvarig och tidsplan – ofta den mest lästa delen.
5. Bestäm en årlig rytm. Uppdatera i samband med bokslutet, så blir det ett levande underlag.

Vad ni får ut av det

Förutom färdiga kundsvar: en tydligare bild av er energianvändning och era kostnader, eftersom miljödata ofta överlappar med kostnadsdata. Ett trovärdigt underlag i upphandlingar och bankdialoger. Och om ni växer har VSME-grunden gjort mycket av förarbetet – strukturen liknar ESRS i grunddrag, men är betydligt enklare. Vill du förstå skillnaden bättre, läs VSME eller CSRD – vad gäller för små företag?

Sammanfattning

• Inget lagkrav för de flesta små företag – men kunder, banker och upphandlare frågar ändå.
• Ett bra underlag är 8–12 sidor: företaget, miljö, personal, styrning och kundkrav.
• VSME Basic fungerar som mall och är fri att använda.
• Var ärlig med luckorna – trovärdighet slår fullständighet.

Vanliga frågor